Archive for maj, 2009

Bakis

Jopp, första gången på länge, länge. Det är ingen hit att sitta 16 mil i en bil utan ac när man vill kräkas så fort man tar ett andetag. Men man får ju skylla sig själv så det var bara att bita ihop.

Det var mycket trevligt igår, satt uppe till halv fyra och snackade med svägerskan och pimplade cider och öl. Kvart över sju i morse fick jag ett par kalla fötter på ryggen då brorson 1.0 som utlovat kröp in under mitt täcke när han vaknade.  Halv åtta kunde han inte bärga sig längre utan väckte mig lite försiktigt och började prata och prata och prata. Jag hummade och mmmhade på lämpliga ställen medan jag kämpade mot släggan som bankade i mitt huvud. Kvart i åtta menade brorsonen att det var dags att kliva upp och äta frukost och 2.0 kom intassandes och började leka så det blev ingen mera sömn för mig.

Vid tiotiden vaknade även de andra vuxna och frukosten var ett faktum. Tvingade i mig två äggmackor och ett glas oboy men kan inte direkt påstå att jag njöt av det. Magen protesterade högljutt och när jag tänkte på bilresan jag hade framför mig ångrade jag nästan att jag lovat följa med pappa och faster upp till farmor och sen till Snesudden.

När jag såg bilen vi skulle åka med ångrade jag mig ännu mera. Hot, hot, hot. Satt och kände mig som en hund som sticker ut huvudet genom rutan typ. Jag klarade iaf resan rätt bra, höll bara på att kräkas två gånger.

Uppe i Snesudden var allt så himla underbart så jag glömde nästan att jag var bakis. Solen gassade, det blåste varma vindar och inne i huset var det upskattningsvis 10 grader. Grymt skön konstrast till den stekheta bilen.

Var lite hönsmamma över pappa som verkar ha fått lunginflammation igen och är i väldigt dålig form. Glömde bort mina egna plågor i min oro över honom. Tur att han ska in till läkaren imorgon.

Farfars grav var så himla fin också, gravstenen är rengjord så den ser som ny ut och faster har planterat fina blommor. Strosade runt på kyrkogården en stund och bara filosoferade och njöt av friden. Säga vad man vill men det är nåt speciellt med kyrkor och kyrkogårdar.

Kom till stan och råkade skymta Hjärnspöket och jag blev så glad. Han såg så glad ut och såg ut att må bra också, det kändes skönt. Och här sitter jag nu i den faktiskt svala lyan med en hund som är som en plåster på mig som alltid när jag varit borta lite och med P som lovat kirra käk senare. Livet känns rätt ok just idag, trots bakfylla och en sjuk pappa. =)

Hedenstorp

Det blir att åka till brorsan ikväll. Behöver komma bort lite även om jag känner mig ungefär lika sällskaplig som en eremit med social fobi.
Det blir intressant med alkohol efter denna veckas knappa sömn. Jag vet någon som ska ta det jävligt lugnt med intaget…

see you around

Well, thats the first!

Jag har aldrig någonsin varit full klockan halv åtta på en fredagsmorgon förut, never. När jag tog studenten så hade vi champagnefrukost men inte ens det var såhär tidigt.

Men nån gång ska vara den första, right? Nu kanske jag kan sova iaf.

God na…eh.. dag!

Nya sagor?

Hjälten och hjältinnan dödar monster på löpande band och tiden flyger förbi. Sömnen håller sig borta och humöret på de fyra sammanboende varelserna i denna lya dalar i takt med antalet sömntimmar. Ändå har jag inte för avsikt att sluta med min nygamla passion. Alls inte.

Uppdatering om handen kanske vore på sin plats. Den har läkt ihop helt nu och kvar finns tre små och ett stort rött ärr som ilsket lyser mitt i all den vita huden. Det kommer att ta sin tid för detta att blekna och jag har fortfarande liksom tappat knogarna på den handen. Det blev inte bättre av att jag i ett ilskerus drämde handen i toadörren heller och jag misstänker att det är det lilla misstaget som gör att handen inte har slutat göra ont.
Vridmoment är bara att glömma med fröken höger, likaså saker som innebär att jag måste krama ihop min knutna näve eller att hålla fast i något tungt. Jag försöker använda handen så mycket som möjligt utan att det gör allt för ont, måste säkert träna den lite extra för att få tillbaka rörligheten ordentligt. Men det borde väl ändå vara näst intill klart nu det där?
Har fortfarande inte full känsel i pek och långfingret men är istället hyperkänslig precis kring ärren, minsta lilla stöt smärtar oerhört.

Morsan ville att jag skulle kolla upp med läkare om det är normalt det som händer och inte händer men jag orkar fan inte. Jag har hjälplig rörlighet och det gör inte ont mer än ibland, det räcker liksom för mig. Även om jag svär nästan varje dag för att jag fortfarande är ganska handikappad. Allt som kräver styrka får vänstern ta hand om och ibland räcker inte det. Irriterande så det förslår.

Har funderat lite på detta med försäkringar och sånt om det kanske kan vara nåt att kolla upp närmare? Med min otur så slutar det väl med att handen inte blir bättre än såhär och i såna fall är det ju katastrofalt. Nåja, vi får se.

Rejva är inne i höglöp nu och hon är en total plåga. Jag har lovat mig själv att inte skälla på henne allt för mycket men ibland är det vansinnigt svårt att komma ihåg att hon är en hund och varför hon agerar som hon gör.
På plussidan så har hon vilat sig i form och förstår numera vad jag vill när jag säger fot. Dvs inte “hoppa upp och hugg matte i handen” utan faktiskt “sök upp rätt position och håll kontakt”. Halleluja.

Baxi har slutat springa runt Rejva och tjuta så fort man inte har en tumme i ögat på honom, detta förvånar mig lite eftersom det är nu om någon gång som jag hade kunnat acceptera att han är vimsig, när det är höglöp. Nu verkar det mest som om poletten har trillat ner, att Rejva är totalförbjuden som ev sexpartner för honom oavsett tid på dygnet eller vem som befinner sig i närheten eller om vi är vakna eller inte. Som tur var har man ju nån sorts övernaturlig förmåga att hålla styr på hundarna hur jävla borta man än är, men det har blivit en och annan märklig situation om nätterna då jag gett ifrån mig ett lejonvrål från nånstans under kudden och Peter har farit upp som en fjäder ur sängen och undrat vart fan det brinner. Säga vad man vill om honom men när jag är förbannad alternativt panikslagen så är han oerhört lyhörd och snabb på foten.

Lev och må!

Och så var sagan slut

För första gången i mitt liv har jag läst en drygt 750 sidor lång bok utan att känna att texten känns onödig. Varje litet ord har jag slukat och bearbetat med samma intensitet.

Jag vet inte varför dessa fyra böcker har fångat mig så, det är egentligen en förutsägbar story som helt klart är riktat till ungdomar i kanske något lägre ålder än jag själv. Men ändå…

Kanske är det för att jag alltid fascinerats av vampyrer, alltid älskat filmer om vampyrer och varulvar och alltid känt mig dragen till goth. Hur som helst, denna bokserie är utan tvekan med på min topp tio-lista och jag kan knappt bärga mig tills alla filmerna kommer. För faktiskt så gillade jag filmen Twilight lika mycket som boken.

Stephenie Meyer har fångat mig, jag kommer att läsa alla hennes kommande böcker. =)

Bilingual - Kanske borde vara x-rated?

Jose Nunez - Bilingual

The only aphrodisiac I need is your voice
Hearing you speak my name
Beckoning me to answer
Telling me you want me
So I tell you that you’re the answer to every question I’ve ever had about love

Without words I use my tongue to tell the tale of us
Tracing your shadowscape
Kneeling before you my eyes feast upon your masculinity and
All its divinity and I praise you
Because all of that is for me

I begin to indulge myself of your delicacies
Digesting semi-sweet dark chocolate decadence as it melts
Dripping down my chin
Your taste is something Godiva couldn’t re-create

Needing every atom of your anatomy
Necessity is placed upon me knowing you are the source of my serendipity
Dipping in and out of me stroking more than my consciesness
Subconsciously I find myself rewinding our love scenes
In my daydreams
Seeing that face you make when you’re making me cum
And it makes me want you right there and then

Thinking of you in inappropriate places I get
Tingling sensations in private locations where I wish to be caught between a rock and your hard place

As wetness develops my legs begin to open and my spot turns to a backdraft and all I want you to do is extinguish it
You know my body like the back of your hands
And touch me and send me into ecstacy

My thighs quiver in anticipation of deep penetration which gets me high
Body rising
Sweating
Panting
Make-up melting
Pulling my hair and
Scratching my back
I get a temporary case of tourettes because all I can say are four letter words in a four octave-range screaming your name

Aye papi…. *English Translation of Spanish Lyrics* “You are so big and so hard, you give it to me so good, you are my mortal sin.”

You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual

I see your tongue pink between your lips and I want it between mine
And I struggle
As you lick torturing me
I try to get away but
Not really

Running out of room begging for more up against the wall that has been scuffed by my stilletos
Again
You pry apart my thighs and tell me to be still
And I willingly submit to you because I love the way you dominate me
Demanding that I cum for you so I do as I’m told

You’ve molded me so I’m good to no-one else but you
You’ve conquered this once orgasmicless world and multiplied it
Again and
Again

My face radiates with after-glow
My pillow scented by you
A fragrance which haunts me
My room smells of the best sex

Covered in body prints and finger prints and you above me
Your name written indelibly upon my body in your genetic history

You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual
You fucking me makes me bilingual

Tog bort kommentarsfunktionen på detta inlägg. Annars lär väl varenda äcklig liten bot hitta hit inom en nanosekund.

Don’t know why I’m surviving every lonely day
When there’s got to be no chance for me
My life would end and it just don’t matter how I cry
My tears of love a waste of time if I turn away

Am I strong enough to see it through?
Go crazy is what I will do
If I can’t have you, I don’t want nobody baby
If I can’t have you, ah hah hah ah
If I can’t have you, I don’t want nobody baby
If I can’t have you, ah hah hah ah

Can’t let go and it doesn’t matter how I try
I gave it all so easily to you my love
To dreams that never will come true
Am I strong enough to see it through?
Go crazy is what I will do
If I can’t have you, I don’t want nobody baby
If I can’t have you, ah hah hah ah
If I can’t have you, I don’t want nobody baby
If I can’t have you, ah hah hah ah

(If I Can’t Have You - Bee Gees)

Hums

När människor som ska vara ens skyddsnät är de som gör en mest illa så måste man tillslut göra något åt det. Och det tänker jag göra nu.

Jag har aldrig känt mig så lugn, avslappnad och fokuserad som jag gör nu. Det är en skön känsla, även om jag mitt i allt det är livrädd så känns det bra att ha bestämt sig. Att ha en plan och att äntligen få säga allt som legat och tryckt inuti så många år. Jag kan knappt bärga mig, även fast jag vet att det kommer att bli plågsamt som fan.

(P är inte inblandad i detta om någon trodde det)

Öh, just det… (kräsmagade göre sig icke besvär)

… jag och P är sjuka igen. Magsjuka av nåt slag. Det är kul nästan jämt. Inte.

Fast det är ganska tragikomiskt när den ena ligger halvt utslagen på toagolvet och den andra i sängen med huvudet halvt nerkört i en hink och man sen ska komma fram till vem som är bäst lämpad att gå med hundarna. Jag har ju helt klart ett försprång iom att min hand börjar värka ohejdat så fort jag ens tänker på att göra nåt med den(vilket är nog så tragiskt bara det, det är ju den beryktade Fröken Höger!).

Fast mitt samvete talade om för mig att det är ok att ha lite ont om man slipper sitta inne på toa med en hink i näven i fem timmar. SÅ dåligt har inte jag mått iaf.  Inte ännu.

Å andra sidan har P kommit undan väldigt lätt de senaste gångerna, då är det jag som har kravlat omkring på golvet och kvidit istället … så vi har väl plockat ungefär lika många stilpoäng nu iaf.

Som Ps tränarkollega så fint uttryckte sig: Vi har fått svininfluensan - den varianten där man får både knorr och tryne.

Läser

Jag läser och läser och läser. Får aldrig nog. Böckerna fångar mig och suger in mig i en fantasivärld. Jag känner känslor, jag hör ljud, jag känner dofter och jag tappar helt begreppet om tid och rum.

Spännande värre. Och jag har två ännu längre böcker kvar.  I’m thrilled!