Archive for the 'gamla godbitar' Category
Du vet att du har varit på en helt ok grillfest när:
- du hittar sot i BH:n dagen efter
- du får tillbringa en kvart extra i duschen för att få bort allt sot ur öronen och näsan
- dina kläder luktar som om du varit och firat valborg… i en vecka
- du inte kvicknar till förrän vid niosnåret kvällen efter
- din mobil är fullproppad med mystiska ljudinspelningar med allt från “smoke on the water” på elgitarr till “kära lilla snickerboa” på munspel
- din kamera är översvämmad av diverse tvivelaktiga bilder som du inte ens vet om att du tagit
- du kan finansiera dagens middag(för två) med pengarna från panten på tomglasen från kvällen innan
- du redan klockan två på dagen ser fram emot att få gå och lägga dig
- du anser att festen var värd varenda minut av dina dagen-efter-plågor
Jag har turen att ha begåvats med något som kallas ett gott hjärta. Det brukar vara en tillgång men just nu är det allt annat än en tillgång.
Föräldrarna har en hund, en liten, vit, ullig, pigg hane på åtta år. Denna hund kan inte vara ensam hemma och har inte kunnat vara det på ganska många år. När pappa varit arbetslös har detta inte varit några som helst bekymmer men nu har pappa fått ett jobb. Det är såklart ett säsongsjobb men dock ett jobb som han måste ta för att inte gå under ekonomiskt.
Förut har jag och P tagit hand om föräldrarnas hund så fort pappa jobbat, det fungerade då när hoffen var yngre och ganska ryggradslös. Sen har hoffen varit på kollo hos svärmor i x antal månader och även då fungerade det fint med att ta hand om föräldrarnas hund.
Nu har emellrtid hoffen kommit hem och han är givetvis inte samma individ som han var då vi lämnade honom ifrån oss. Han har levt utan större begränsningar/gränser och han har dessutom blivit vuxen. Således har han utvecklat något som jag hänvisar till som ryggrad. Han har sina bestämda åsikter om saker och ting och han ändrar sig inte om dem för någon annan än möjligen matte och husse. Knappt det.
Öht så har hundarna här hemma betydligt kortare stubin än för ett eller två år sedan och jag antar att det har att göra med deras ålder. De är inte mesiga unghundar längre.
Som sagt så har fadern fått ett jobb och nu vill alltså föräldrarna att jag och P ska ta hand om den lille vite precis som alltid. Vad de inte har med i beräkningarna är att vi faktiskt har ganska fullt sjå med de djur vi redan har. De säger att “du ska inte få extra problem eller känna att ansvaret är ditt” men i samma andetag säger de “om du inte kan ha honom så måste vi ta bort honom”. De har alltså lite smidigt kastat över beslutsbördan på mig. Om jag inte kan vända ut och in på mitt liv tillräckligt mycket så måste de avliva hunden som de vet att jag älskar högt och verkligen försöker göra allt för alltid.
Jag har själv haft problemet med att X inte gått att lämna ensam hemma, jag har suttit fast hemma i nästan ett och ett halvt år på grund av det men efter mycket jobb så har jag lyckats få henne att kunna vara ensam. Får vi hit den lille vite så kommer allt det att vara förgäves. För även om X inte tar efter den lille vite så kommer ju han iaf att göra att jag är låst hemma.
Här sitter jag alltså och ska leka bödel i fråga om ett djur som inte ens är mitt. Livet är allt bra underbart ibland! Suck! Hur bra tror ni att jag mår av det här då?
Och nej, det finns tydligen inga andra alternativ i mina föräldrars värld så bespara mig kommentarer om omplaceringar, hunddagis osv osv.
P kom precis – hysteriskt fnissande – inspringande till mig och kved “Älskling! Du måste leta reda på en låt!”. “Eeeehm..jaha?” svarade jag något frånvarande. “Mmmh! Får Jag Doppa Min Fläskfilé I Din Marinad heter den! *asgarv*”. Jag som inte riktigt hörde honom noterade ordet fläskfilé och var tvungen att fråga vad han egentligen sa. När jag vände mig om för att se på honom och således också lyssna ordentligt stod han dubbelvikt i rummet och garvade. “Jaa.. haha Får Jag hahaha Doppa Min Fläskfilé hahahaaahaha I Din Marinad heter den hahahaha!”
Asgarv utbröt.
nollsju nollsju nollsju, en dag att minnas säger du
nollsju nollsju nollsju, allt förändras kanske nu
nollsju nollsju nollsju, en dag med stormar och regn, och så du
nollsju nollsju nollsju, ja, allt förändras nog nu
Jag fann mig själv vilt hånglandes med Tony(Almeida från 24) i en tågkupé, vi hade sen sex men det “fick man inte se”. Jag var väldigt upphetsad… (märktes sen när jag vaknade också *rodnar*)
När tåget var framme vid sitt mål(Luleå) skulle jag och ett gäng andra gå ut och äta lunch. Jag gick hand i hand med Tony och på min andra sida hade jag en asiatisk kille jag inte vet vem han är(snygg iaf!). Jag hyste känslor för asiaten och höll även hans hand på samma vis som Tonys.
Min mobiltelefon ringde och i andra änden fanns mitt ex som jag tydligen var ihop med fortfarande. Han ville att jag skulle vänta på stationen så skulle han hämta mig. Jag förklarade att jag redan hade skjuts hem med Tony och att han inte behövde åka de fyra milen alls.
Då började exet gråta och förklara att han blev så svartsjuk när han hörde att jag var med de här männen och att han inte ville att jag skulle vara med dem mera. Jag förklarade för honom att jag måste få ha vänner och ljög och sa att jag inte hade nåt sexuellt med dem.
När vi kom in på den restaurang vi skulle äta på så försvann mina kompisar och jag hittade min svägerska sittandes vid ett bord. På bordet låg en keps som jag direkt visste vem det var som ägde. Jag kastade en blick mot kön där han stod och fick mina misstankar bekräftade. Det var svägerskans släkting **(som jag haft en historia med en gång i tiden). Jag ville inte prata med honom, eller se honom ens men det var fullt vid alla bord i restaurangen och jag tvingades sitta vid dem.
När ** satte sig vid bordet var det precis som om ingen av oss såg den andre. Sen vaknade jag. Skumt.
(edit -09: Mest besökta inlägget i min gamla blogg. =) )
Den här gången är det Lotta som utmanar.
Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir “tagna” ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit “tagna” och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1.) Jag har med jämna mellanrum en stark önskan om att raka av allt hår på huvudet. Denna önskan uppenbarar sig oftast när jag står och försöker göra någon frisyr av det långa, urtvättade, brunrödfärgade kråkboet. Det är alltså på fullaste allvar jag skulle vilja göra detta men vågar inte eftersom det ju tar en bra stund innan det nått samma längd som jag har nu. Skulle jag ångra mig så får jag liksom stå mitt kast i åtminstone 3-4 års tid…
2.) Jag har inte varit till tandläkaren på 7 år. Mest för att det är dyrt och jag har kass ekonomi men mycket för att jag är livrädd också. Har dock lovat mig själv att gå dit “snart”. När då det kan tänkas bli. (Lugnande tack!!)
3.) Mina bägge …Hmm… En lilltå, flera lilltår?. Jaja, iaf! Min lilltå är liksom trekantig. Det tycker iaf jag är ganska egendomligt…. Åsså är det ju på bägge fötterna. =)
4.) När jag var liten var klassisk musik ihop med tv:s testbild något som försatte mig i trans. Jag kunde sitta i timtal och se och lyssna, helt förstummad. Tur att kraven ökar med åldern….
5.) Jag har skjutit min bror i magen med ett luftgevär. Det låter sjukt! Men det var inte riktigt så… Vi skjöt på tavlor i ett kulfång mot en vägg och jag lyckades pricka precis i kanten på kulfånget och kulan ricochetterade och hamnade rätt i magen på brorsan som satt i en solstol bredvid mig och trackade mig för mitt usla skytte. Lyckträff eller höjden av otur? Det är upp till er att bedömma.
Han fick ett litet gulligt rött märke efter diabolon men annars inga bestående men. Han har säkert glömt händelsen till och med. Själv blev jag lite tagen och rädd och ville inte skjuta mera den dagen. Var ju inte så gammal…
6.) Jag kan* aldrig äta ojämnt antal godisar, köttbullar, fiskpinnar eller annat som man oftast äter flera av. Jag har nån konstig fixidé om att allting måste gå jämnt upp och om jag har en tablettask så räknar jag omedvetet tabletterna av samma färg och äter först upp de som är ojämnt antal för att sist äta dem som är “bäst” jämna antal. 12 st är tex ett bra antal eftersom det ju blir ett jämnt nummer om man delar det på två… 14 är inte bra.. för det blir ett ojämnt nummer. osv…
Sjukt? Javisst! =)
*)Givetvis kan jag om jag vill, men jag vill inte. *skratt*
De jag är mest nyfikna på är theWitch, Nina och Bacillen. Sen får alla andra som vill haka på!
Recent Comments